Sider

onsdag den 4. december 2013

Hvidsiskener

John Kyed har bedst styr på hvor mange hvidsiskener der er blevet ringmærket i Thy i efteråret. Heldigvis har jeg været med til en del (vistnok 9) og herunder præsenterer en billedserie af i alt 6 individer. Den bedste dag blev 26. november hvor vi fangede 4, men hvor kun to blev dokumenteret med billeder da der var for travlt med mange fugle i nettene.
Dagstotalerne har således været oppe på hele 162 fugle. Procentdelen af lille gråsisken har i øvrigt svinget mellem 3,6% og 5% de enkelte dage, med op til 7 ringmærkede på en dag.
De seks individer herunder fremviser en vis variation i flanketegninger og overgumpe, men jeg synes det er mest interessant se se på undergumpene, hvor vi på flere fugle har fotograferet den som den vil se ud i felt - og derefter hvor de længste undergumpsfjer er blottede og fremviser en ret overraskende tegning på flere.
For overskuelighedens skyld bliver de præsenteret en for en:
Fugl 1:
 
 
 

Fugl 2:
 
 
 
 

Fugl 3:
 
 
 
 

Fugl 4 (til venstre, stor gråsisken til højre):
 
 
 
 
 

Fugl 5:
 
 
 
 
 

Fugl 6:
 
 
 
 
 
 

5 kommentarer:

  1. Hej Henrik.
    Altid en fornøjelse, at se din faglighed og store viden men dokumentation.
    Hilsen
    Jørn Haaning

    SvarSlet
  2. Hej Jørn,
    Mange tak, dejligt at høre.
    Bedste hilsener
    Henrik

    SvarSlet
  3. Det vore intressant att få ta del av på vilka kriterier som ni bestämt dessa fåglar till snösiskor. Jag håller med om att nr 2, 3 och även nr 6 ser ut som snösikor men nr 1, 4 och 5 ser i mina ögon ut som ljusa gråsiskor. På fågel nr 4 har du dessutom lagt upp en jämförelsebild med en gråsiska och dessa båda ser i stort sett identiska ut med enda skillnaden att den ni anser är en snösiska är ljusare på övergumpen. Och på alla dessa tre siskor är det enda dom skiljer dom från ordinära gråsiskor att dom har ljus övergump. Men detta är en karaktär som man då o då stöter på hos gråsiskor. Så det vore intressant att höra vad den säkra bestämningen till snösiska grundar sig på hos dessa tre fåglar.

    Mvh. Magnus Friberg

    SvarSlet
  4. Hej Magnus.
    Tak for interesse og kommentar. Bemærk at alle fugle har samme type næb, dvs. højt og trekantet uden at længde er påfaldende. Netop dette i kombination med hvid overgump et ret gode kendetegn. Vi har hånteret ca. 350 gråsiskener i forbindelse med fangsten af hvidsiskenerne og har fanget få fugle jeg har været i tvivl om. Lyse gråsiskener som du beskriver har vi fanget et par stykker af, men de er "faldet" på at næbbet har været for langt, ikke kort og højt. Jeg har desuden præsenteret en fugl i dette indlæg: http://haaningsblog.blogspot.dk/2013/11/siskensjov-i-hanstholm.html . Tjek de nederste 5 billeder. Har du en holdning til den?
    Bedste hilsener
    Henrik

    SvarSlet
  5. Ok, men räcker verkligen detta för en säker bestämning, och vad har ni då för underlag som stödjer detta?
    Vi diskuterar återkommande denna fråga i Sverige utan att komma fram till något direkt facit då ett sådant inte verkar finnas. Alla verkar ha sina egna kriterier för att en fågel ska klassas som snösiska. Själv brukar jag använda mig av försiktighetsprinsipen. Och med sådana spolstreck på undre stjärttäckarna som flera av era siskor uppvisar skulle åtminstone inte jag våga arta dom trots liten näbb och ljus övergump. Min danska är lite ringrostig men har ni flyttat undan stjärttäckare på fåglarna för att få fram underliggande spolstreck eller var dom såhär grovt streckade på undergumpen?
    Siskan i din andra post tycker jag ser helt ok ut för snösiska.

    Jag var själv med och märkte drygt 700 gråsiskor tidigare i höstas på Utklippan och bland dom endast en snösiska. Dock hade vi även två fåglar likt dom du presenterar här ovan, men dessa bedömde vi som gråsiskor just på grund av de kraftiga spolstrecken på undergumpen.

    SvarSlet